Stopp i avloppet 2017-10-23T13:58:59+00:00




Stopp i avloppet

Stopp i avloppet?

Stopp i avloppet eller avloppsrören, kan uppstå av många olika anledningar. Här är några av de vanligaste problemen, samt tips på hur man kan undvika dem.

 

Toaletten

Att hår följer med ner i tvättställ och golvbrunn i duschen är nästan oundvikligt. Ibland fastnar merparten i själva brunnen. Ibland längre bort i röret. Mest problem med just detta får man i gamla rostiga gjutjärnsrör. Men även i t ex ojämna skarvar i plaströr kan hårstråna fastna. Det kan lukta lite surt från golvbrunnen när det finns en ansamling av hår i golvbrunnen. Långa hårstrån kan ansamla sig i väldigt långa och tjocka ”svansar”.

Tips: Ett sätt att förebygga kan vara att fästa en nylonstrumpa på plaströret som går ner i golvbrunnen eller placera en sil i badkarsutloppet.

Tamponger, handtorkpapper, bindor, tops mm

Dessa fyra produkter orsakar de vanligaste stoppen i toalettavloppet. I nya edningar med riklig vattentillförsel slinker dessa produkter kanske igenom och ut till ledningarna i gatan. Men med dagens snålspolande toaletter, ofta kombinerade med äldre ledningar (med ojämna rörskarvar och skrovliga ytor) är det som gjort för att orsaka stopp. Det många inte tänker på är att inget av ovanstående löser upp sig. Inte ens efter veckor i vatten.

Förebyggs enklast genom att låta bli att spola ner dessa produkter.

Ihoptorkat papper

En ständigt återkommande klassiker är ihoptorkat papper. Det sista man kanske gör när man ska iväg på semester är att besöka toaletten en sista gång. Man gör sina behov, spolar och sen åker man. Det som händer är att papper mm blir liggande i ledningarna. Vid hemkomsten ligger det där som en ganska effektiv fördämning som inte löser upp sig så lätt. Låt säga att man kanske dessutom spolar ner någon binda, eller några tops (som blir utmärkta ”armeringsjärn) så har man sig snart ett ”generalstopp”.

Köket

I framförallt köksavlopp blir det ofta stopp som orsakas av fett. Man sköljer av tex tallrikar, ugnsformar och till och med ren frityrolja. Givetvis blir det inte en massa fett av en avspolad tallrik, men sakta och säkert ökar beläggningen tills hela röret är igentäppt. Dessutom hårdnar det successivt. Flera år gammalt fett blir väldigt hårt.

Fett förebygger man enklast genom att inte stänga av vattenkranen för snabbt efter att man sköljt av något. Ge resterna en chans att hinna rinna bort till huvudstammen. De partiklar som inte hinner undan blir liggande i röret och hjälper i rask takt till med att skapa beläggning. Dessutom är dagens kranar ofta väldigt snålspolande. Man ser en stråle, men den består till stor del av luft. Det kommer mindre vatten än man tror.

Spola med varmt vatten. Testa själv skillnaden genom att tex spola av en smörkniv med kallt respektive varmt vatten.

Diskmaskin

Maskinen i sig orsakar inga stopp. Men många invaggas i en falsk trygghet att man förebygger problem och beläggningar med en diskmaskin. Snarare är det tvärtom. Nya maskiner använder oerhört lite vatten, till lika mycket smuts som förr. Detta pytsar den sedan ur sig när disken är klar, och resterna sköljs inte iväg ur köksavloppet ordentligt.

Försök att torka av tallrikar med hushållspapper innan disk, istället för att skölja av med vatten. 

Tvättstuga

När en tvättmaskin tömmer sitt vatten följer det alltid med rester, såsom textilfibrer, hårstrån och tvätt/sköljmedelsrester. Detta kan ibland över tid skapa en kletig massa i rören.

För att förebygga detta kan man t.ex sätta i en sil i badkaret om maskinen tömmer där. Man kan även med hjälp av en gummisnodd trä på en nylonstrumpa på badkarets tömningsrör som går ner i golvbrunnen. Fäst INTE någon anordning direkt på maskinens tömningsslag.

Rötter i ledningarna

Har man en något äldre villa är det vanligt att ledningarna i husets bottenplatta och ut till gatan är av betong. Dessa ledningar består av ihopfogade sektioner med skarvar. Med åren vittrar betongen, och rötter från träd och buskar kan tränga in. Det som då sker gradvis är att rötterna blir kraftigare, och diverse partiklar fastnar i dessa. Med tiden får man sk ”rotpaket”. Dessa kan variera i storlek från en pingisboll till hela rörets innerdiameter. De orsakar givetvis störst och tidigast problem om de bildas i rörets nedre halva, eftersom papper och annat lättare fastnar då.

Mindre rotpaket kan spolas sönder hyfsat effektivt med roterande spolmunstycken. Dock försvinner aldrig alla rottrådar, vilket gör att processen börjar om. Man kan även ansluta en sk ”rotskärare” på slangen. Detta är en mekanisk konstruktion som slår/skär bort rötterna. Men även här är problemet endast löst kortsiktigt. Efter några år ser det oftast likadant ut igen. Vill man få bukt med problemet permanent är det bästa att gräva upp ledningen och ersätta betongen mot plaströr, eller om det är svårtåtkomligt, investera i en så kallad ”relining/rörinfodring”. En teknik som grovt förenklat skapar ett nytt rör i det gamla röret.

Övrigt

Andra problem som är ganska vanliga är ledningar av gjutjärn som börjar rosta på insidan, och flytspackel som medvetet eller omedvetet hamnat i avloppet vid tex en badrumsrenovering. Båda dessa problem går oftast att lösa med spolning och filmning.